Besöket inleddes i Alpha-Loup, vargparken i Boréon straxt ovanför Saint Martin de Vésubie. På kvällen intogs gemensam middag på La Bonne Auberge i St Martin och vi fick också en presentation av Nationalparken av en av naturbevakarna och miljöpolisen, Patrice Tordjman. Följande dag begav vi oss under sakkunnig ledning upp mot Lac de Trécolpas i parkens centrala del. 2.187 meter över havet. Från barrskogarna vid Boréon följde vi Vésubie upp genom stenig terräng med vackra vattenfall tills lärkträden tog över för att till sist komma över trädgränsen vid målet.
Alpha -Loup
Varg centret som funnits i några år nu byggdes upp kring en gammal fäbod- les Vacheries de Cérise. Initiativet togs av Gaston Franco – borgmästare i Saint-Martin. Undertecknad hade nöjet att vara med – tillsammans med en delegation från Norrbotten när de första spadtagen togs i de gamla ruinerna. Givetvis ville man skapa en turistattraktion för att locka besökare från när och fjärran men syftet är också att skapa ökad förståelse för vargen lokalt. Och det mitt i ett område där debatten om den vilda vargens vara eller inte vara varit mycket het och infekterad. Ett 40 tal vilda vargar finns numera i området. Ett besök en vinternatt med fullmåne lär vara en upplevelse när de vilda vargarna "kommunicerar" med sin instängda bröder och systrar.
Etnologer, djurvårdare och veterinärer söker på bästa sätt se till att vargarna i fångenskap lever ett så ”naturligt” liv som det överhuvudtaget är möjligt. Man ingriper först när det är nödvändigt och utfordring sker så att vargarna behåller mycket av sitt vilda bettende. Av etiska skäl matas de dock inte med levande föda.
Hägnen är så stora att det inte är någon garanti att få se många vargar, säkrast är naturligtvis i samband med utfordring då de samlas och flock beteendet blir särskilt tydligt.
Nationalparken
Mercantour blev Nationalpark för 30 år sedan. Världens äldsta nationalpark är Abisko i Lappland som just fyllt 100 år. Motiveringen för att klassa området som nationalpark är den unika faunan och flora som uppstått där alpint inlandsklimat möter medelhavsklimatet. Nationalparkens norra gräns utgör gräns mot Italien. På den Italienska sidan är området också Nationalpark , Alpi Marittime / Argentera och samarbetet mellan de två parkerna âr intensivt. Bl.a. arbetar man för att få parkerna uppsatta på UNESCO’s lista över världsarv liksom med reintroduktion av urotningshotade arter. Området tillföll Frankrike så sent som vid gränsjusteringen 1948 – det var tidigare ett jaktreservat för kung Emmanuel. I parken finns också spår av befästningar från andra världskriget.
Bilder från besöket finner du i bildgalleriet.